VIVIVII E NU JÄTTEGLAD!

Drygt men jag känner att jag måste trötta ut er med något bara för att...

Förresten, SERBIEN HÅLLER PÅ ATT KNÄCKA SVERIGE I FOTBOLL NU!

MOTHAFUCKA !!

 

Analys av Ondskan.

 

Ondskan återspeglar hur livet kan se ut får många barn bakom stängda dörrar. Då dörren stängs och hela världen  förblir utanför. Ingen som vet, ingen som pratar om det och ingen som bryr sig. Handlingen utspelar sig under en tid då att slå ett barn var helt ok, för att alla gjorde det. Då det inte fanns någon att vända sig till för att få stöd, utan var bara en del av livets gång. Boken handlar om hur händelser hemma kan ge konsekvenser i verkliga livet, och hur man står emot utan att låta sig knäckas i slutändan. 

Bokens händelser upprepas varje dag vid matbordet då huvudkaraktären måste hålla sig i skinnet för att inte göra något fel, då han kan riskera att få en snyting eller stryk efter maten.  Tills det går för långt då han blir skickad till internatskola, där han tar ut sin ilska på andra, som han vågar ta ut den på.

Men på skolan var det andra regler, här regerade de äldre eleverna och kunde göra precis vad de ville med ”nykomlingarna” och utåtstickande personer.  Medan lärare och rektor stod medpartiskt och tittade på medan de nya eleverna blev mobbade och förnedrade.  Detta påminner huvudkaraktären väldigt mycket om hur det såg ut hemma, då hans mamma stod och inte vågade agera.

Men allt är inte negativt på skolan,  där dyker upp ett ljus, något som är förbjudet, men ändå så frästande. Denna gestalt får huvudkaraktären  på andra tankar. Ett lugn sprider sig igenom honom, men inte skulle detta gå lugnt och sansat till väga. Men livet får en helt annan vändning .

Huvudkaraktären har nu inte bara problem med de andra eleverna på skolan, utan snart sprider problemet sig vidare till rektorn på skolan, då huvudkaraktären riskerar att bli avstängd från skolan, samt återvända till den levande ”helvete” han kom ifrån.

Huvudkaraktären återvänder hem, för att återigen möta sin fasa. Men denna gången tänker han inte låta någon trycka ner honom, utan han tänker ge igen. Det krävs mycket mod för att för en gång möte sin största rädsla, men han övervinner den . Även folk i hans omgivning tar inspiration från honom. Tack vare hans handling förändras hela hans liv till det bättre.

 

Motiv och teman

Motivet i boken är att man ska våga sticka ut, våga stå för sig själv och sina åsikter. Att man aldrig ska glömma sitt värde som människa, och att man själv är den enda som kan styra sitt eget öde och följderna av det.

Jag tycker inte boken har något direkt tema, utan en blandning av olika teman: svartsjuka, kärlek, ilska och uppväxt

 

 

 

Miljö, tid och atmosfär

Miljön i boken utspelar sig mest inomhus, i huvudkaraktärens dystra hem, där hela atmosfären är infekterad av rädsla. Boken har många dystra miljöer, men utspelar sig även då och då utomhus, men utomhus miljön är rätt begränsad. Då det ofta utspelar sig på den fruktade skolgården, där eleverna gör upp. 

Man får aldrig något tidsperspektiv, utan man upptäcker snart att det inte utspelar sig i nutid, då karaktärens mamma är hemmafru och har ingen makt i hemmet, och därför skrämd till tystnad då hennes man (karaktärens pappa) misshandlar sonen. Den vanligaste typen till att hans mamma inte har något att säga till om är att hon inte har ett arbete och därmed får vara tacksam för sin mans ekonomiska ställning, som i sin tur är likamed makt.

 Karaktären går även på en internat skola för pojkar, detta är väldigt sällsynt i dagens läge, idag är det vanligare med en blandad skola av flickor och pojkar.  Men samhället verkar ändå med tanke på att där finns bilar, samt radio i bilden så får man känslan att det utspelar sig i mitten av 1900-talet.

 

Personer

 Erik: Huvudpersonen i boken en tonårs pojk, en vild pojke, som har hamnat snett, han har hamnat i fel umgänge. Gänget snor saker och säljer vidare, tills slut får skolan reda på det. Och då anger alla hans vänner honom och han får hela skulden. Erik blir avstängd men han bryr sig egentligen inte om det, utan han är mer orolig för hur mycket stryk han ska få när han kommer hem.  Detta ger Erik en ny vändning i livet, han mamma undanhåller vad han har gjort för pappan och skickar honom till en internatskola istället, där bestämmer Erik sig för att han ska göra en ny vändning i livet, han ska bli lugn och sköta sin skola.

Pierre: Eriks blivande bästa vän på internatskolan. Pierre delar rum med Erik, och de blir snart bra vänner. Pierre sticker ut från mängden och har inte samma intressen som de andra pojkarna på skolan. Och det gör honom till udda och lätt att mobba. Erik tar snart Pierre under sina vingar och försöker att skydda honom mot den grymma verkligheten på skolan.

Marja: Hon är en av de få kvinnor som befinner sig på internatskolan, hon arbetar i köket och tillagar all mat på skolan åt eleverna, hon är ung och ensam bland de andra äldre kvinnorna som arbetar där. Erik finner snart tycke för henne och de börjar ha en relation i hemlighet.

Otto Silverhielm: Eriks största fiende på internatskolan, han är äldre och även ledare av ”rådet” som bestämmer alla ohyggligheter som används mot de underlägsna på skolan. Han är fyndig i dumheter men får aldrig problem från skolledningen.

 

Berättare och synvinkel

Boken är skriven i allvetande form. Personen i andra person som berättar in i detalj, miljö och Eriks tankar, känslor och intryck. Berättarens sätt att beskriva får en att känna som om man var där i samma rum när Erik sitter på huk och håller in tårarna för att inte visa sin pappa att han egentligen vill gråta vid varje piskrapp han får.

 

Komposition och struktur

Boken startar mitt i handlingen, då första meningen börjar med hur berättaren beskriver ett slag som Erik får i ansiktet. Första sidan beskriver berättaren de olika sätten Erik blir slagen på och vilka slag han mer föredrar än andra : "Slaget träffade högt upp på höger kindben. Det var precis det han avsett när han vred huvudet några centimeter snett uppåt just som farsan slog."  Boken har en jämn händelse upplevelse, då allt beskrivs som om man själv upplever det hela. När man börjar läsa blir man inte direkt introducerad till karaktären, men får mer än sjuk tanke om hur han kan lista upp alla de typer av stryk, det blir ens första intryck av boken.

Författaren lyckas med att fånga läsaren från första sidan. Då man bara vill veta mer. Boken håller jämn takt och man följer den sakta men säkert då det förekommer då och då händelser som ökar spänningen. Men jag tycker inte att där är något direkt mönster utan en berättelse ur en persons liv.

 

Språk och stil

Boken är skriven i en modern form, men en del svårbegripliga ord då och då. Bokens språk är anpassad efter tiden då den är utspelad. Språket är realistiskt och beskrivande. Författarens inlevelse får en att vilja veta mer och mer, även för de som inte delar ett stort intresse kring den litterära världen.

Författaren

Ondskan som är skriven av Jan Guillou är en halvt självbiografi, och det kan man känna när man läser boken att hans sätt att beskriva händelser är skrivna av livserfarenhet. Man förstår varför författaren skrev denna bok, först och främst för hans egna erfarenheter, och kanske de känslor han bär inom sig, det är alltid bra att tala ut.  Men berättelsen kunde lika väl ha utspelats sig idag, eftersom det är ett samhälls problem, då barn far illa hemma.  Men hade boken skrivits idag tror jag att där hade varit en del  förändringar i händelserna, då jag tror att huvudpersonen hade kunnat vända sig till andra, som hade kunnat hjälpa honom i hans situation.

 

Symboler

Symbolerna för mig i berättelsen är nog då Erik först låter sig bli nertryckt gång på gång, men då han får kraft att slå tillbaka mot den dåliga energi  som sprider sig inom honom.  Detta symboliserar kraften inom oss människor att alla människor har rätt till en andra  chans, att alla människor har ett värde och att låta folk tala ut om sina åsikter.

Det är viktigt att man står på sig och lever sitt liv på det viset man vill leva det på, utan att låta andra trycka ner en. Livet är tilldelat en för att man ska leva det till max, och njuta av det.

 

 

Läsaren

Ondskan har lärt mig att jag inte ska ge upp, utan även om det kan se mörkt ut så ska jag fortsätta kämpa för det jag tror på och vad jag vill göra i mitt liv. Den första tanke som slog mig när jag läste Ondskan var att jag aldrig ska slå mina barn, de ska få välja sitt liv, men att jag kan vägleda dom och lära dom lite av mina erfarenheter i livet. Tycker att det är hemskt att behandla sina barn på detta viset Eriks pappa gjorde. Varför inte skapa en sund relation till sina barn och se saker från deras perspektiv.

Sedan har jag även lärt mig att bli mer uppmärksam på de svaga man har runt omkring mig som kan behöva få sin röst hörd. Man ska skydda de svaga och inte trycka ner dom.  För att jag har ett starkt band till Karma. Och vet hur det kan kännas att vara svag i situationer.

 

Tendens/budskap

Budskapet i boken är väldigt tydligt, att även på de fina ytorna så döljer det sig sprickor. Jan Guillou skrev boken framförallt ur eget perspektiv och hans livserfarenheter.  Jag tycker att boken beskriver mer hur verkligheten ser ut, för de flesta i samhället under någon del av livet.

Människan kan känna sig osäker i många situationer, det kan vara i en ny skola, en ny arbetsplats. Man vill att det första intrycket ska vara perfekt så att folk inte har något att anmärka på, för detta kan ge en fel bild som sedan sitter kvar. Alla människor vill verka perfekta, de har inga problem, de har den perfekta kroppen, den perfekta familjen eller det perfekta arbetet. Men då andra påpekar ens svaga punkter kommer man snart inse hur verkligheten egentligen ser ut. Därför ska man sluta vara så självupptagen och verkligen se igenom raderna hur andra människor egentligen har det, för där finns alltid en ensam person i ett hörn som aldrig vågar sticka ut, i rädsla att bli hånad eller bli utsatt för en pinsam situation. Kanske denna person har upplever hemskheter varenda dag hon/han kommer hem, det kan vara ett barn som får stryk av sina föräldrar, det kan vara en kvinna som får stryk av sin man eller tvärtom. Bli mer uppmärksam på omvärlden och våga att kritisera den, våga stå upp för de som behöver stöd, vänd inte ryggen och förträng. En dag kanske du sitter och tittar ut genom fönstret och önska att du var i en annan lägenhet, ett annat liv eller ett annan situation. Kanske du en dag inte vågar gå hem, stänga dörren bakom dig, där ingen hör eller ser , där världen är ovetande.

 

 

Av: Vera lera med mera, som anser att man bör ta livet med en nypa salt!

I sp1a.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0